Kommentarsfunktionen

Om någon av mina max 15 läsare bryr sig så går det numer att kommentera mina inlägg. Kommentarsfunktionen tycktes inte vilja låta sig inkorporeras i min prefabricerade, hämtat-gratis-på-nätet-design. Html-relaterade problem är till för att lösas och detta löstes genom att placera kommentarsfunktionen i ett pop-up fönster. Så stäng av din pop-up blockerare, eller tillåt pop-ups på den här sidan. Jag ska inte utnyttja det till att överösa dig med reklam för Viagra, penisförlängningar och nätdejting.   

Top ten 2010

Så här strax för årsskiftet är det väl på sin plats med en sammanfattning av musikåret 2010. Eftersom jag gillar att tycka saker och till yttermera visso har mycket bestämda åsikter om musik så vet jag att ni bara väntar på mina snudd på Lokkoianska utlåtanden om vad som varit värt att lägga veckopengen på under det gångna året. Jag noterar att fem av tio plattor är Black Metal. Vem hade trott det för tio år sedan?

Nr. 1: 
Swans - My Father Will Guide Me Up A Rope To The Sky

Efter tretton års folkrockande har Michael Gira äntligen insett vad han faktiskt gör bäst (vi andra insåg det redan i och med Angels Of Lights andra platta). Den här plattan tar vid där Swans slutade 1997, utan att det känns krystat eller sökt.

Nr. 2:
Watain - Lawless Darkness

Den här plattan har blivit så tokhypad att det känns helt överflödigt att skriva något mer om den. Man kan bara konstatera att om all Black Metal lät så här så vore världen en bättre plats (det där var inte särskilt antikosmiskt sagt).

Nr. 3
Foetus - Hide

Jim Thirlwell är en man som förmodligen inte kan göra dåliga skivor. Efter en sisådär trettio års karriär och med ett stundom maniskt utgivningstempo, borde det i så fall ha visat sig vid det här laget. Den här plattan visar på ett utmärkt sätt hur distingerade industrirockare åldras med värdighet.

Nr. 4
Killing Joke - Absolute Dissent

Apropå att åldras med värdighet ja. Killing Joke har också hållit på i trettio år och har nu släppt vad som av många recensenter har ansetts vara deras bästa alster hittills. Jag är lite mer försiktig i min utsago men kan inte annat än hålla med om Absolute Dissent är sanslöst bra.

Nr. 5
Fear Factory - Mechanize

En i högsta grad otippad och fantastisk comeback! Det märks vilken betydelse Dino Cazares har haft för Fear Factorys sound. Utan Dino - tråkiga plattor, med Dino tillbaka - suveränt! Att de dessutom har haft den goda smaken att plocka upp trummisen Gene Hoglan, vars CV är minst sagt imponerande, gör inte precis den här plattan sämre.

Nr. 6
Triptykon - Epirastera Daimones

Det här är naturligtvis Celtic Frost i en ny kostym men det gör inte plattan sämre. En logisk fortsättning på Celtic Frosts sista album men ovanligt episkt t.o.m. för att vara Tom Gabriel Fischer... Jag har blivit löjligt Celtic Frost-nördig så den här plattan är självklar på den här listan.

Nr. 7
Ondskapt - Arisen From The Ashes

Det har varit ett bra år för svensk Black Metal tycks det. Den här skivan är som en ganska hård spark i magen, plötslig smärta, blodsmak i munnen och en molande värk som sitter i ett tag. Ett måste. Skivan alltså, inte en fysisk kick i magen.

Nr. 8
Nachtmystium - Addicts: Black Meddle Part II

Den här skivan är helt enkelt enastående bra! Experimentell Black Metal utan någon som helst respekt för genrens ganska så snäva gränser.

Nr. 9
Deathspell Omega - Paracletus

Duktigt knepig progressiv och svårt intellektuell antikosmisk Black Metal från, håll i er nu, Frankrike?!? Landet som gav oss illaluktande ost, stygga skaldjursanrättningar (jag säger bara escargot!!!), atombombsprover och allmänt snorkig attityd mot andra folkgrupper har faktiskt gett världen ett vettigt kulturbidrag för första gången sedan Toulouse Lautrecs dagar.

Nr. 10
Valkyrja - Contamination

Mer svensk Black Metal! Den här skivan är helt enkelt väldigt väldigt bra. Nuff said!

Det finns ett antal skivor som nog skulle ha letat sig in på ovanstående lista om jag bara hade gett dem lite mer lyssningstid. High On Fire, Bring Me The Horizon, Ghost, Electric Wizard, Young Gods och Danzig har alla gjort bra plattor i år men jag har som sagt, skam till sägandes, inte lyssnat tillräckligt mycket på dem för att de ska kunna få en rättvis plats på den här listan.

Svingott?

Vi närmar oss jul med stormsteg och med julen alla nötta klyschor om att tänka på lite extra på våra medmänniskor, alla arma hemlösa, alla ensamma och alla som inte har råd med julskinka. Julskinka, ja. Julen tycks vara den tid på året då vi intresserar oss som allra minst för ickemänskliga djur, det ska formligen frossas i likdelar hela helgen. Skinka korv, sylta, köttbullar och fan och hans moster. Kom nu inte med "men det är ju så gott", det är bara ett låtsasargument för människor som inte orkar tänka. Jag kan personligen inte begripa hur man överhuvudtaget kan associera grisar som skållas levande med något positivt som exempelvis en trevlig smakupplevelse, jag blir bara illamående (Tanken på att skålla grisbönder känns däremot frestande). Var är alla de etiska patos som uppstår i samband med avslöjanden om vanvård och plågsamma slaktmetoder? Visst fan, det är ju jul och då gäller andra etiska spelregler. Det är ju så in i helvete viktigt att strax efter Kalle och hans vänner få hugga in på alla upptänkliga saker man kan göra med grisdelar, så fint och traditionellt att du skiter fullständigt i att du egentligen vet hur den där f.d. grisen har haft det. Det är det som är grundproblemet; du vet ju egentligen. För inte är du analfabet och inte är du så dum att du faktiskt tror att skinka och grisfötter växer på kötträd. Du vet men du bryr dig inte. Du vet att den där grisen inte fick leva längre än 6-7 månader, du vet att den aldrig fick vistas utomhus, du vet att den kanske blev skållad levande. Eller tillhör du kanske dubbelhycklarna som köper "ekologiskt" kött? Ja men då så, då är ju allt lugnt. En ekologisk gris dör nämligen lycklig. Det vet alla. En ekologisk gris får naturligtvis leva ett helt naturligt liv, böka runt i en skog någonstans och till slut vara så jävla lycklig att den inte klarar mer utan slår en extra knorr på svansen och ber om att få bli slaktad. Eller?
Som en liten extra julklapp bjuder jag på några bilder på hur bra svenska grisar har det. Skriv ut dem och sätt dem i fina ramar som dekoration på julbordet!

Entartete kunst?

I dagens DN kan man läsa att en herre vid namn Bienvenu Mbutu har dragit det belgiska förlaget Moulinsart inför rätta, i syfte att förbjuda Tintinalbumet Tintin i Kongo. I Belgien finns en lag som förbjuder rasistiska bilder i  konstnärliga produkter och det är denna lag Mbutu lutar sig mot när han stämmer förlaget. Jag håller absolut med Mbutu om att Hergé (Tintins tecknare) framställer Kongoleser, eller för all del, afrikaner i allmänhet som lata och korkade samt kolsvarta, titta bara:

Samtidigt är Kongoleser, eller afrikaner, inte de enda folkgrupper som framställts i fördomsfull dager av Hergé. Så här gick det t.ex. för Tintin när han åkte till U.S.A. på trettiotalet.

Hur många indianstammar levde i tipis, klädde sig traditionellt och gick på krigsstigen mot blekansikten i största allmänhet vid den tiden?

Tintin åkte till Skottland också och för att smälta in bland lokalbefolkningen klädde han sig så här:

Kommentarer överflödiga.

Vidare framställdes sydamerikanska indianer som sällsynt blodtörstiga och inte så lite korkade för den delen, i äventyret Det sönderslagna örat. Även det författat på trettiotalet. Listan över Hergés synder kan göras lång, vi behöver inte ens gå in på hur sovjetiska bolsjeviker framställdes i Tintins allra första äventyr. Vad man däremot tycks glömma är just det att de gamla Tintinäventyr som det handlar om skrevs av en europe som aldrig hade varit i de länder han skildrade. De skrevs dessutom under en tid då man fortfarande fick lära sig  i skolan att negrerna äro lata och dumma. I en upplaga av Nordisk familjebok från sent tjugotal, som jag en gång haft nöjet att läsa, delar man in negrer i ett antal olika undergrupper. Här märks blånegern, stäppnegern, hottentotten, bushnegern och läppnegern, för att bara nämna några. Dessutom beskrivs negern i allmänhet som arbetsskygg och musikalisk. Jag vet inte vad som står om skottar och indianer, men kan nog anta att det inte är en särskilt mångfacetterad bild som ges av de sistnämnda i alla fall. Vad jag vill komma till är att i stället för att ropa efter förbud så kunde man kanske tänka sig ett förklarande förord, eller i fallet Tintin i Kongo, kanske ett försättsblad som beskriver de belgiska övergreppen mot Kongo under kolonitiden. Jag tror vidare inte att den som läserTintin, vare det vuxen eller barn, är korkad nog att tro att det är annat än en historisk, onyanseradbild av Afrika som förmedlas. Vad sägs om följande; att någon kör runt i en sådan här bil

  antyder möjligen att det hela utspelar sig i en annan tid och att det man läser kanske ska ses ur det perspektivet?

Jag menar, är det någon som på fullaste allvar tror att belgiska journalister glider runt i äppelknyckarbyxor i vått och torrt?

Men för all del, förbjud Tintin men kom då ihåg att förbjuda James Fenimore Cooper, Bigglesböckerna, Kalle Anka, Min skattkammare, Robert Louis Stevenson, Daniel Defoe, C.S. Lewis, J.R.R. Tolkien, Kittyböckerna, Astrid Lindgren, Westernfilmer och så vidare.

Nachtmystium - Addicts: Black Meddle pt.II

Det här är lätt en av årets bästa skivor! Blake Judd utmanar alla konventioner med den här plattan. Inget för den bokstavstrogne Black metal-diggaren men för oss som gillar nyskapande, så är det fantastisk lyssning.

Gå i ide

Så här års vill jag bara gå i ide. Det är liksom varken höst eller vinter, bara grått och fuktigt. Man skulle ha fötts till björn. Stor och lufsig med en förkärlek för blåbär, fullständigt livsfarlig och, framför allt, hibernerande vintertid. Tänk att glida runt hela sommarhalvåret, käka bär, skrämma skiten ur tyska turister och sedan krypa in i ett varmt och skönt ide när det börjar bli mörkt och kallt. Sova till april och sedan börja om igen.
Här är det den evigt tjatiga frågan om vad man ska äta (helst något enkelt som inte kräver mer än tre minuters arbete, man är inte riktigt inspirerad till fyra timmars gourmandiska excesser i köket), tvååringens Pingu-DVD på loop och föreläsare som är lika tråkiga och dammiga som de ser ut. Dessutom startar nu den fem månader långa förkylningen. Ni vet, man är konstant snuvig, hostar, har halsont som kommer och går samt en diffus känsla som inte alls är feber hur mycket man än vill det.
Ja! Feber! Jag får stanna hemma! Fram med termometern, men hur länge man än suger på eländet blir det inte mer än 37 grader. Kanske man kan doppa den i morgonkaffet?
Hå hå ja ja.
I morgon är det omtenta på symbolisk interaktionism, kunskapssociologi och diverse sociologigubbar. Det är ju för fan lördag i morgon! Det är bara så här års som en omtenta placeras på en lördag.