Dessa underbara människor i min omgivning

Jag har en kursare som är medlem i Livets ord. So far so good. Hon ägnar sig (vad jag märkt) inte åt att försöka frälsa sina medstudenter och är på det hela taget en ganska trevlig person som är lätt att prata med. Skönt att de fördomar man har om Livets ord-medlemmar inte alltid infrias, eller hur? Kursaren i fråga är också abortmotståndare, på sin blogg likställer hon abort med mord. Hon ska alltså, i likhet med mig, bli socionom och arbeta med barn och ungdomar i framtiden. Vad ska hon säga till en nittonårig tjej som blivit gravid efter ett övergrepp? "Jag tycker att du ska behålla barnet, för abort är mord"? Samma kursare är också djupt oroad över situationen för Iraks kristna. Det är jag också men att komma dragandes med att
" ... kristna bott i Irak mycket längre än muslimerna ..." är ganska graverande för någon som ska föreställa akademiker. Det är naturligtvis inget brott att använda sandlådeargument och vara okunnig om hur konflikterna i mellanöstern fungerar men ska man arbeta med utsatta människor kan det kanske vara av viss vikt att åtminstone grundläggande förstå den kontext som dessa kommer ifrån. Att vilja förstå.
Vi tar ett till citat från hennes blogg, här apropå lagen om hets mot folkgrupp:

    "Yttrandefriheten avtar, äktenskapet försvinner bort. Och Islam är så otroligt hederligt och gulligt,    eller hur?"

Hon skriver strax före detta citat i förvirrade ordalag om vad hon kallar för "extremmuslimernas mål" och hur detta mål, vilket det nu är, skyddas av den stygga lagen om hets mot folkgrupp. Hon är upprörd över att media ständigt försöker "infiltrera" oss med "andra åsikter" (läs medias åsikter). Att hon själv tillhör en denomination som gjort sig kända för att kräva att eleverna i den egna friskolan ska gå klädda på ett visst sätt och ha håret klippt på ett annat tycks inte bekymra henne. Att samma denomination har gjort sig än mer kända för att ge ekonomiskt stöd till ryska judar (eller i förekommande fall lycksökande ickejudar som påstår sig vara judar) för att dessa ska kunna flytta till Palestina och bygga ut bosättningar på palestinskt territorium är naturligtvis inte heller att försöka påverka någon eller något i en eller annan riktning. Givetvis tar hon också pastor Åke Green i försvar och konstater att "Han fick inte säga vad han tyckte". Åke Green får säga precis vad han tycker men att inför en församling kalla homosexuella för en cancersvulst på samhällskroppen är lika mycket hets mot folkgrupp som att på DN:s debattsida påstå att alla judar är mordiska arabhatare. As simple as that. Åke Green kan hålla sina fördomsfulla och hatiska åsikter hemma vid middagsbordet och bland sina gelikar i mer slutna sällskap. Avslutningsvis vad gäller min kursares bekymmer över lagen om hets mot folkgrupp, så är nog den konstigaste skruven den här:
   
    "Ni minns vad som hände när Muhammedkarikatyrerna kom? Muslimer tog sig friheten att bränna ambassader, dödshota, bränna flaggor. Skyddas de kära muslimerna som gjorde detta av den här svenska lagen?"

Det här är ju direkt pinsamt! Snacka om att blanda äpplen med päron. Hur i hela friden skulle mordhot och mordbrand (att bränna flaggor är inte ens ett brott i Sverige fyi) kunna skyddas av lagen om hets mot folkgrupp? Skulle det från rättssamhällets sida vara hets mot folkgrupp att gripa och döma en muslim för ett begånget brott, eller? Dessutom vill jag minnas att mordbränderna utfördes utanför Sveriges gränser och där gäller mig veterligen inte svensk lag. Det är inte värt att ödsla tid på att vidare kommentera ovanstående citat, det är bara dumt och framförallt ett uttryck för misstänksamhet mot muslimer i största allmänhet.

Räkna med att jag återkommer till hennes blogg i framtiden. Ni får leta rätt på den själva, jag har ingen lust att ge henne fler sökträffar.